När jag är en är en åldrad, vacker, gråhårig kvinna (grått hår har jag redan…) och tittar tillbaka på mitt liv är min största skräck att jag ska tycka att jag har gått genom livet likt en robot. Att jag sitter där i min trädgård och ångrar att jag inte levde ett roligare liv. Nej, usch så hemskt! Jag vill verkligen kunna tänka tillbaka på ett rikt, lustfyllt, spännande och berikande liv. Det är nog en av anledningarna till att jag är så vetgirig och intresserad av att lära mig nya saker hela tiden. Jag vill kräma ut allt ur det liv jag lever. Missförstå mig inte. Det är inte någon tävling för mig att hinna med så mycket som möjligt, utan det är lustfyllt för mig att lära mig mer. Det har alltid varit så. Det spelar ingen roll om det handlar om fritid eller jobb, jag resonerar likadant oavsett.
Livslångt lärande
Att lära mig baka surdegsbröd, att bygga en hemsida, lära mig anlägga en köksträdgård, ta ett VD-jobb i en helt ny bransch eller våga prata inför flera hundra människor. Jag erkänner, det är superläskigt men samtidigt fantastiskt. När jag tänker på mitt liv så här långt blir jag inspirerad att fortsätta på inslagen väg. Med en skillnad. Jag har insett att det som har drivit mig till stor del har varit för att tillgodose andras behov och inte mina egna. Det är en ekvation som inte går ihop i längden. Visst har det varit härligt att få uppmuntran när jag har gjort något bra men om jag ska vara ärlig så har det berömmet inte fastnat särskilt längt i min kropp. Numera kommer jag att först lägga till mina egna behov men fortsätta med det mest fantastiska som finns. Möta andra människor! För det som ger mig mest av allt sker i mötet med andra. Jag lär mig något nytt från varje person, situation och sammanhang och jag vill dela med mig av allt jag kan och lär mig. Där kommer mitt fokus att ligga Det är så spännande!
I will never reach the end of this journey. I will never arrive at a point where others have nothing to teach me.
Att bli självlysande
Jag har haft förmånen att arbeta med många människor. Det har varit studenter, företagare, kollegor, chefer, nyanlända mfl. Om jag ska beskriva en situation när jag själv får så mycket energi, så jag nästan blir självlysande, så är det när jag lyckas inspirera någon. Att se ljuset i ögonen på en person som själv har kommit fram till en riktning, en väg, en handling genom att bolla och prata med mig, ja det finns inte ord för hur inspirerande det är för mig. Det ska jag fortsätta med och göra ännu mer.
Så avslutningsvis kan jag konstatera att min största skräck visar sig vara min största tillgång för att leva nyfiket, förväntansfullt, här och nu och jag det gör mig glad! Jag ser fram emot att bli en åldrad, vacker, gråhårig kvinna som tittar tillbaka på livet med ett brett leende!
En fråga till dig!
Hur vill du känna när du ser tillbaka på din karriär och ditt liv. Hur har du levt när du leende tänker tillbaka på ditt liv?
Anette
